Dova vingslag runga
Över månglare och krämare
Håll din tand för tunga
För ett liv bättre och bekvämare


Rätning i leden
På realisation vi saluförs
Hukande utan heder
Blott likätarnas lockrop hörs


Stjärnstoft att förvilla
Medial malström som förför
Allt krackelerar så stilla
När de kretsar lystet ovanför


Belätets vidöppna gap
Ingen botten går att finna där alls
För skuld i räkenskap
Kröker den svultet sin skalliga hals


Klöser, hackar, tuggar
Med lånta fjädrar i sin skrud
I gamens kalla skugga
Blir penningen din enda Gud