Svängd

 
 

Jag gick iväg med min tequila
Tog en flodbåt söderut
Där slanka slingerväxter klänger
Där solen står som högst

 Jag såg enorma svampar växa
Av sällan skådat slag
I blålila färger, i orange och grönt
De smakte bittert beskt

 Avlövad stod skogen stum
Jag famlade bland döda stammar
Så vilse i mykologin
Med tequilan min sedan länge tömd

 Jag rörde den sorgsna barken
Kände längst spår av tårar täljda i trä
Alla knotiga ögonbölder
Såg tvärs igenom mig och bortanför

 Vid stigars ände fanns en öken
Där den gamle mannen väntade på mig
I saguarons svalkande skydd
Satt vi och klapp hövding efter hövding

 Jag frågade om han var döende
Han ställde samma fråga tillbaka
Vi skulle leva ett tag till
Som larver på botten av en brunn

 När skymning slutligt kom
Sveptes sand och stenig jord i skugga
Stjärnorna steg till väders
For som fyrverkeripjäser över skyn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bar Backe

 
 
 

Från skyn sågs stenar falla
Hårt ner på gatan där vi bor
Jag var på väga hemåt
Precis i krönet nästan framme


Jag såg bräder brytas
Rämna över huset som vi byggt
Bakom en flagnad cistern
Trots säkert avstånd tog jag skydd


När jag kom fram stod familjen redan
Utan tak inunder himmel blå
I ruinen lipade ungarna
Hon lyfte bråte i jakt på en cigarett


Jag såg all möda förgäves
varje krökt spik och var murad sten
Omgärdade av vrak och spillror
Stod vi på vår backe bar


När de frågade var jag varit
Med klander i gälla barnaröster
Strök jag putsen från deras kinder
Istället för att säga sanningen


Med mina bägge armar reste jag en vägg
Bad barnen kolla efter räta spikar
När hon närmade sig med hammaren
Släppte jag väggen och sprang
                                                  av bara fan

 

 

 

 

 

RSS 2.0