Jag gick iväg med min tequila
Tog en flodbåt söderut
Där slanka slingerväxter klänger
Där solen står som högst

 Jag såg enorma svampar växa
Av sällan skådat slag
I blålila färger, i orange och grönt
De smakte bittert beskt

 Avlövad stod skogen stum
Jag famlade bland döda stammar
Så vilse i mykologin
Med tequilan min sedan länge tömd

 Jag rörde den sorgsna barken
Kände längst spår av tårar täljda i trä
Alla knotiga ögonbölder
Såg tvärs igenom mig och bortanför

 Vid stigars ände fanns en öken
Där den gamle mannen väntade på mig
I saguarons svalkande skydd
Satt vi och klapp hövding efter hövding

 Jag frågade om han var döende
Han ställde samma fråga tillbaka
Vi skulle leva ett tag till
Som larver på botten av en brunn

 När skymning slutligt kom
Sveptes sand och stenig jord i skugga
Stjärnorna steg till väders
For som fyrverkeripjäser över skyn