När kallas jag till striden
För vårat plundrade land
Vad värt är väl mänskolivet
Under tyranniets fogdehand

Sjung orden som en gång skrevs
Minns vad de ifrån oss stal
Jag har sett det så länge jag levt
I denna förnedringsritual

När kallas jag till striden
Var all väntan min förgäves
Ska kampglöden med tiden
Berövas luft och sakta kvävas

Vi har vant oss vid galenskapen
Vi har övergett alla strider
Vedergällning blir vårat vapen
Först när vi inte stilla tiger

När kallar mig den striden
När har jag våndats länge nog
Kanske tog jag allt för givet
Då nätter föddes och dagar dog

Nu nalkas den ljuva våren
Den sista våren i mitt liv
Märkt av ärr är jag av åren
Var fåra ristad med tidens kniv