Menetekel


 

Himlen fördunklas

Av molnmassor från söder

Horisonten blir till 

Skyar svartare än synden

 

Så slå mig ljungar 

Över nattens vida vatten

Trasa mina segel

Med dina viljelösa vindar

 

Jag byggde ingen ark

För kabalmakare och krämare  

De flyter medströms 

Just precis som de alltid gjort

 

Alla ljuva lögner

En smickrares silvertunga 

När vindarna vrålar 

Blir din röst en viskning blott

Må varje gärning

Väga tungt i varsin vågskål

Må båten mig bära

Bortom släckta fyrars kust

 

 

 

 

RSS 2.0