Spegelvärld

 
 

Vem bankar på
Och vem knör sig in
Fast du reglat hårt med kedjelås
Se, det är bara jag
Med släggan min
Så ska din falska spegelvärld förgås


Den verklighet du räds
Är den värld jag lever i
Där misär och missbruk reser högre mur
Det stör dig när du hör mig
Rispar din putsade utopi
Inget svider som Sanningen, eller hur


Vem kryper knä
Och vem skrubbar rent
Än porlar piss i parnassens fulla kärl
På arkitektens bord
En skiss så illa ment
Given form att bryta ner och ha ihjäl


Förfasas över trollen
Som i fälten hukar ner
Medan en anonym elit fyller etern med sin skit
Ni härbärgerar inte min skuld
Så lasta mig inte heller för Er
Jag knäcker varje klanderfinger som pekar hit


Hör klockan klämtar
Snart slagen tolv
Nu nalkas allt närmre denna nådlösa natt
Släggan min splittrar
Chimären från tak till golv
Ditt bleka ansikte i skärvorna speglas matt


Tyck synd om arma barnen
För de föddes av såna som oss
Ansvarslösa och arbetsskygga som mindre förstår
Det är ditt sista åsiktsvärn
En övertygelse förstås
Eller följer du bara däråt resten av flocken går


Du vet att du är smart
För det har dom sagt till dig
När du skolats klart fick du en pappersbit
Bakom varje lärd lakej
Döljer draken sig
Den som förtär vår värld med ohejdbar aptit


 

 

 

Ahmed
2014-05-30 @ 13:21:22

Det här är tung briljans. Andas wankelmotorer och sekelskifte. Luktar, känns och svider. Ärligt. Enormt bra dikt. Tack.

Svar: Tack själv Ahmed
slaggprodukt.blogg.se




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0