Ofredsår

 
 

”Önskar jag att Gud den allrahögsta ville bevara min kära fru moder och min allrakäraste Sara lilla ifrån allt farlighet och all skada.
Henne jag förbliver trognaste man in i döden.”

Tusentals taktfast trampar på 
Blod smörjer tungt maskineri 
Nej, vi kunde aldrig vika 
Blott falla kunde vi 



"Efter måltiden återvänder jag till krogen.
Där finns värden och i allmänhet slaktaren, mjölnaren och två tegelbrännare.
Med dem tillbringar jag resten av dagen på ett tarvligt sätt.”


Allt slaget och trasat sönder
Som kulor och bajonetter bitit i
Fältskären han våndas
Sågar och sliter i ren hysteri


”1000 gånger och väl flera tänker jag på dig, lilla söta ängel. Gud låt mig en gång få den nåden att se dig igen. Förlåt mig att jag icke skrivit till dig…
Den ena stunden så lefver man, men man vet inte om man har lifvet den andra.”

Låt kriget föda sig självt
Våran härförares filosofi
De saknade och aldrig glömda
Evigt trogna skall vi förbli






 

 

 

 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0