Fallenhet

 
 
 

Kritar en kvälls bedövning
Hur man än försöker går man alltid back
En smak av flykt och fruktan
Allt är så jävla sabbat när man är black


Drar samma gamla stråk
Ingen att sätta på och inte ens nån att slå
Kaféfönsters fräscha spegelminer
Alla värdelösa tankar jag aldrig kommer förstå


Om man bara rett det bättre
Vardagstomhet och predestinerad fallenhet
Som spökgarn på bottnen
Sveper oss längsmed gatorna i ensamhet
 
 
 
 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0