Har nån slagit in en kil i ditt kollektiv
Känner du dig inte hemma i denna tid

Fanns verkligen en svunnen välfärdsutopi
Eller möglar minnet bort i långvårdens fantasi 

Sanerande manöver av van maskinist
När du försöker precisera vad du mist

I detta överskott som likväl bringar brist
Bär du en järnblack eller bling-bling runt din vrist

Vissna blomsterfång sticks i brand
Kistlock förseglas av sträva band

I latlort smörjs en redan solkig hand
Så gnags på välståndsrot med gul och girig tand

En exorcism av de som är till last
Med ett pimpat krucifix av plast

Betvinga den atlaskota som inte brast 

Skallen snurras och slängs i allt tvärare kast